Nåd och sanning

Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. 

Joh 1:14


Full av nåd och sanning. Båda orden är starkt knutna till varandra. Strax innan Johannes talar om Jesus som “nåd och sanning”, talar han om Honom som “ljuset”- det ordet passar bra med de föregående.

I ljus är hopp och nåd – för oss. I ljus uppenbaras sanningen – om oss.

Först när vi låter sanningen om oss bli sann och inte naggad på – genom att invecklas i ord om tolkningar… blir vi satta i skick att låta oss genomsyras av nådens frälsande kraft.

Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss. (1 Joh 1:10)

Nåden kräver inte felfrihet – då är den ju utan betydelse, men den kräv ärlighet och sanning – först då kan den verka.

Se Guds rike

Nikodemus, en av judarnas rådsherrar, kom till Jesus en natt och sade: “Rabbi, vi vet att du är en lärare som kommer från Gud. Ingen kan göra de tecken som du gör om inte Gud är med honom. Jesus svarade: “Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.”

/Ur Joh 3:1-3 

Vilket märkligt svar Jesus ger. Detta är inte ovanligt, när det gäller Jesus. Många gånger kan Hans svar liknas vid: Goddag – yxskaft.

Men Jesus tar helt enkelt genast udden ur Nikodemus insmickrande. Han ser ju rakt in Nikodemus hjärta och svarar på vad denne vill veta, utan att vänta på frågan. Svaret blir – och är för alltid – lika sant och otvetydigt:

Att se Guds rike, handlar om ha relation med Gud – den får man genom att låta sig födas på nytt. Det svaret är lika fullkomligt som enkelt.

Ingen föder sig själv – man låter sig bli född.