Tiderna, stunderna och nuet

Läs gärna:
Apg 1: 6–11

…Då sa han till dem: Det är inte er sak att veta tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt.…

Apg 1:7


Apg 1:7–8, innehåller Jesu sista ord: Tider och stunder är inte vår sak att vet. Vi bör än mindre spekulera i namn och vara ytterst försiktiga avs vad bilder som ges av kommande händelser exakt innebär.

Bibeln är mättad av bilder och varningar inför ändens tid. Många gånger är de svåra att tolka innan de bryter in. De är givna till varning och tidsindikation, men inte spekulation!

Lärjungarnas fråga om tider och stunder vänder Jesus till ett svar som gäller varje generations “nu”: Ni ska vara vittnen åt mig … ända till jordens yttersta gräns.

I Matt 28: 19–20 säger Han: Gå därför ut och lär alla folk. Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Lär dem att hålla allt det jag har befallt er.

Det är ytterst viktigt att förstå var stunds tidstecken – dess varningar och hälsningar – men inte skapa fiktiva spekulationer och utmåla dem till absoluta sanningar…

Låt oss vara försiktiga, så vi inte delar fake news, det är evangelium vi skall dela.

Not: Fake news är falska nyheter. De kan ha som avsikt att skap förvirring och/eller uppgivenhet, men kan också vara ett sätt att skapa uppmärksamhet till förmån för den som skapar eller delar nyheten. Gränsen mellan säljande scoop (uppseendeväckande nyhet) och fake news är ibland ganska tunn.

Dopet – 4

Genom vatten – bildligt och bokstavligt

Israels barn gick rakt genom havet på torr mark, medan vattnet stod som en mur till höger och vänster om dem.

2 Mos 14:22


När vi betraktar Israels vandring genom havet, ser vi bakom dem Egyptens land, framför dem utbreder sig Guds. Det är som om havet blir en dopgrav – ser du ordets dubbla betydelse? Bokstavligt reser sig Guds utvalda ur “dopet” för att leva med Gud – världen lämnas och begravs.

Självklart kan vi på samma sätt se det renande badet som en förebild – det smutsiga lämnas, den renade människan stiger upp.

Jag tror aldrig vi fullt förstå dopets innebörd, men även om vi inte fullt förstår, måste vi ändå följa i lydnad. Det framläggs i NT flera exempel på hur dopet är självskrivet som följd av frälsningen – i några sammanhang sker det t.o.m. tidsmässigt omedelbar.

Dopet blir ditt och mitt personliga markerande!

Jag bekräftar att jag:

  • från denna stund, vänder mig från mitt gamla liv, mot mitt nya.
  • lämnar sällskapet med världen, för att göra sällskap med Jesus.
  • gör detta, inte på grund av egen förtjänst, utan på grund av Guds nåd.

Är du inte döpt? Skynda dig att överväga detta steg – i tror och lydnad.

Dopet – 3

Barndop eller barnvälsignelse eller…?

Då sade Jesus: “Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för himmelriket tillhör sådana som de.”

Matt 19:14


Allt man gör i tron på att laglydnad leder till sann rättfärdighet är farligt! Den tron leder oss bort från tron på Guds nåd.

Menar man att barndop, eller barnvälsignelse, är ett måste, för att barnet skall var omslutet av Guds nåd och kärlek, hamnar man fel! Då uppmålar man en egna väg, vilken aldrig leder rätt!

Det är, djupast sett, hjärtats mål med ett handlande som är avgörande. Allt som blir lag, och lag som blir “vägen”, är förkastligt och farligt. Medan det som sker som ett utlopp vid hjärtats ödmjuka knäfall inför vår levande Guds vilja, får en helt annan innebörd.

Därmed – vill jag mena – skall vi inte förringa barndopet, när vi ser det som en bön av tacksamhet och bön om välsignelse över barnet. Men om vi ser det som en nödvändighet, för att barnet skall kunna tillhöra och vara älskad av Gud – så som vissa kyrkorepresentanter och delar av kyrkohistorien stundtals framstället det – då är det en fariseism, som vi på det bestämdaste bör ta avstånd ifrån.

Gud älskar barnet – döpt eller välsignat eller…

Forts.följer!

Dopet – 2

Jesus – välsignad, barndöpt, eller…

När tiden var inne … tog de med honom upp till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren.

Luk 2:22

Men när och varför?


När tiden för deras rening var förbi… (v:22) De skulle även offra ett par turturduvor eller två unga duvor, enligt Herrens lag. (v:24)

Mose lag innehåller påbud om kvinnans rening i samband med barnafödandet. Hon anses vara oren och skall efter förlupen tid offra till Herren.

…förde de honom upp till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren, som det var befallt i Herrens lag: Varje förstfödd son som öppnar moderlivet skall räknas som helgad åt Herren. (v:22-23)

Här är det lagen om den förstfödde sonen som träder in.

Påbuden om “reningen” och “den förstfödd” var grunden för Josefs, Marias och Jesu besök i Jerusalem och templet.

När åtta dagar hade gått och barnet skulle omskäras fick han namnet Jesus, det namn som ängeln hade gett honom innan han blev till i sin mors liv. (v:21)

Det finns – vad jag förstår – inget påbud om vare sig dop eller välsignelse av barn. Vers 21 ovan, pekar dock på en regel som finns avs barnet vid födelsen. Pojkar skulle omskäras! Men för kristna gäller den inte.

Forts. följer!

Dopet – 1

Barn eller vuxen?

Då kom faraos dotter ner till floden för att bada… När hon fick se korgen i vassen skickade hon dit sin slavinna för att hämta den. Hon öppnade den och fick syn på barnet…

Ur 2 Mos 2:5–6


Jag är barndöpt och vuxendöpt.

Jag betraktar mitt barndop som en välsignelse. Inget jag förnekar eller förkastar. Men mitt vuxendop är min medvetna handling. Med mitt vuxna dop valde jag att utrycka min önskan att få träda in i Guds vilja för mitt liv.

När jag som 15-åring svarade ja på frågan om att bli döpt, var jag inte helt klar över vad det innebar. Min förståelsen har vuxit med åren och jag önskar att jag haft den redan då. Då hade dopet fått en än djupare innebörd.


Man kan ana att Gud initierar dopets betydelse redan med Mose – barnet som Gud, genom Faraos dotter, lyfter upp ur Nilens vatten. Han som räddas till liv, för ett mycket speciellt uppdrag: Att bokstavligt – och bildligt – förlösa Guds folk!

Fyrtio år skolas han i egyptiernas värd. Fyrtio år formas han av Gud i öknen. Fyrtio år lever han därefter som Guds redskap.

Allt börjar den dag han dras upp ur vattnet.

Notera: Namnet Mose betyder “den som lyfts ur vattnet”. Se även 2 Mos 2:10.

Forts. följer!